Så här ser dagarna ut i mitten av Dalarna, i början på vintern. Mycket mörker. Men också lite sol. Efter två veckor utan sol så har den nu tappert lyckats lysa några dagar, och förvandlar allt detta mörka till något väldigt fint. Det är väl lite så man känner nu, det mesta är bara grå slentrian, men sen finns det också saker som lyser upp. Att baka lussebullar fast det inte är december med världens bästa pojkvän för han vet att man är ledsen över att man kommer missa sånt. Att säga nej till allt jobb och istället gå på date med bästa kompis. Att få vara hemma med familjen en fredag och kolla på tv. Sådana roliga saker har jag gjort och ska göra de närmaste dagarna. För sedan ska jag börja packa. Förbereda mig för 4 månader av riktig vinter. Lite som känslan i de här bilderna tänker jag om det; ena stunden blir det svart och fattar jag inte hur jag kan va så dum och åka hemifrån över vintern iår igen, bort från familj, pojkvän, vänner, julfirande och Isa. I andra stunden känns det som det perfekta äventyret, som något jag aldrig har gjort förut och verkligen ser fram emot att göra. Det känns spännande. Och jag håller fast vid hur jag tänkte förra året, när jag tvivlade på beslutet om att åka till Australien; hur det än går så blir det säkert en del bra historier att berätta.