Vårt alldeles egna
Carin. Fotograf: Linnea
Det är april och vi pluggar matte för första gången på hela läsåret. Felicia gör oss sällskap. Vi går i trean, men beter oss som högstadiepojkar. Men snart ska vi bli som alla andra. Den lilla hipstern i mig skruvar besvärat på sig för att bli en i mängden, precis som alla andra. För vi ska ju göra precis som alla andra har gjort. Dagen Student kommer se ut som den gjort för många andra innan oss.
Matilda sa det så bra.
Det här är vårt eget, sa hon, och vi gör precis som vi vill. Hon pratade om något annat, men tänk på det.
Så kan man se på det hela. Det är ändå du som har kämpat för dina betyg, för att du vill komma någonstans. Eller så har du inte kämpat men ändå nått dit du ville. Oavsett målsättning så har vi faktiskt gjort tre år. Alla har gjort det på sitt eget sätt. Nu inser jag faktiskt att det som kommer härnäst är mitt. Och det kan jag göra precis som jag vill med. Jag kan göra vad fan som helst.
Det hon sa kan handla om allt man vill att det ska handla om. Allt efter den 7:e juni till exempel. Juni, Juli och Augusti, och så vidare. Att bli helt dramatisk och säga att man blir vuxen över en natt är smått befängt, även om det är bra att inse att en förändring är på sin plats. Livet fortsätter efter studenten. Dock i ett nytt kapitel.
Vi ska göra precis som alla andra har gjort. Men att vi firar som de andra, gör egentligen inget. För det vi firar är vårat eget. Det så kallade vuxenlivet kommer inte slå dig i ansiktet när du vaknar och det är den 8:e juni. Så studentmössebilder och nedräkningar av dagar har sin charm, inget ont om det. Men bakom studentmössebilder och nedräkning av dagar kanske man kan tänka på vad hon sa.
Det här är vårt eget. Och vi gör precis vad vi vill.
/L
